Ett dramatiskt Sjukhusbesök

För några veckor sedan jobbade jag nere i Skogaholm. Jag var ute i skogen och kände mig plötsligt vimmelkantig. Jag kände att pulsen dunkade frenetiskt. Jag hade 160 i puls och hjärtat bankade intensivt. Jag insåg att jag måste ta mig till bilen och försöka ta mig hem så fort som möjligt.

Jag ringde Ewa och berättade situationen. Hon kontaktade sjukrådgivningen och där konstaterade de snart att den medicinering jag hade för tillfället inte var så bra. Jag körde hem där Ewa väntade och skjutsade ned mig till akuten på USÖ. Här fick jag ligga ned på en rullsäng i tre timmar innan jag fick komma in på en sal där jag somnade och väcktes två timmar senare av en läkare. Det togs mängder med prover och framemot kvällen kom en vänlig läkare in och berättade att det inte fanns några lediga sängar på sjukhuset utan jag skulle transporteras till Karlskoga lasarett inom kort. Två trevliga ambulans transportörer körde mig till Karlskoga. Jag fick ett dubbelrum utan TV. Jag fick ingen mat.

Mina civila kläder togs av och jag fick en Luciaklänning, kalsonger och ett par halkskyddade sockor med gummipluppar under.  Under natten fick jag dropp. Jag låg i säng dagen efter och man hade konstaterat att jag hade blödande magsår. Dagen därpå skulle jag på gastroskopi. Innan dess skulle mage och tarm tömmas. Jag fick en liten burk med en flytande vätska till kvällen som skulle ge resultat. Jag låg på rygg och hade en droppställning på varje sida om sängen. Jag fick blodtransfusion i den vänstra armen och näringsdropp i den högra armen. Jag låg som en korsfäst i sängen.

Systrar kom in titt som tätt och tog prover och fyllde på med vätska och blod. När det började ljusna kände jag ett akut behov att gå på toaletten. Jag satte mig upp i sängen och lyckades dra bloddroppsställningen runt sänggaveln så att jag kunde ta en droppställning i varje hand och snabbt hasa mig ut mot toaletten. Toaletten var ute i korridoren. Jag lyckades få upp dörren till korridoren och även toalettdörren. Nu var det kris. Jag lyckades ställa en ställning på varje sida om toaletten och med vänsterhanden samla ihop mitt långa släp och sjunka ned på toaletten. Då jag inte är van vid långklänning så släppte jag tydligen släpet ned i toaletten. Jag hade en lyckad tömning men konstaterade snart att släpet låg i toaletten och var täckt av en svart, kletig massa.

Vad göra? Jag kunde inte ta av mig Luciadräkten då jag hade slangar i båda armvecken  som gick ut genom ärmarna. Jag satt uppgivet kvar på toalettstolen och tvingades ringa på den röda knappen.

Efter en stund kom ett glatt vårdbiträde in och med ett tillbakahållet småflin klippte hon loss mig från Luciaklänningen. Naket tassande gick jag ut i korridoren tillsammans med min räddare. Mörka spår syntes i korridoren efter min promenad. Det är inte lätt att duscha med två droppställningar i duschen. Till slut kändes det som om jag kunde återgå till sängen och få hjälp med nya kläder,, Ibland känner man sig hjälplös,, Ett stort tack till all personal på avdelning 7, kirurgen, Karlskoga lasarett,,,

Följ oss gärna